Panoptikon, inbillade försummade positiver och en längtan av att vara en del av det omöjliga.

Mitt i den värsta betygshetsen och medan högarna av nationella prov samlar damm har jag passat på att läsa en relativt ny ungdomsroman. Tajmingen är inte perfekt som sagt, men eftersom jag har fått möjlighet att delta i ett livesänt boksamtal tillsammans med några andra svensklärare i regi av Jenny Edvardsson (här hittar du hennes blogg) så blev det trots allt av. Och vet ni, är det någon gång man ska unna sig att riktigt försjunka i en god bok så är det nog så här års, när belastningen är så hög för oss lärare.

I alla fall, anledningen till att jag valde just Den ökända historien om Frankie Landau-Banks var att jag inte känner mig så himla uppdaterad på nyare ungdomslitteratur, och just nyare ungdomslitteratur är temat för dagens boksamtal. Mina kunskaper sträcker sig inte längre än till John Greene, så jag gick in i en bokhandel och frågade helt enkelt vad för nyskriven litteratur för ungdomar som hon kunde rekommendera. Jag fick många böcker i min hand, och jag fastnade för denna.

Frankie Landau-Banks ska precis börja sitt andra år på den prestigefyllda internatskolan Alabaster. Under sommaren som gått har hon utvecklats till en ung kvinna och får plötsligt uppmärksamhet från äldre pojkar. Hon börjar dejta sistaårseleven Matthew Livingston, och plötsligt befinner hon sig i nya sociala sammanhang och får en helt ny social status.

Snabbt kommer hon underfund med att Matthew är med i ett hemligt sällskap, ett sällskap som enbart är öppet för killar. Fast besluten att inte låta sig nedvärderas till något som är mindre värd bara för att hon är tjej börjar Frankie fundera på hur hon kan bevisa för Matthew och de andra att hon är minst lika smart, och en minst lika värdig medlem som de är.

Romanen är intressant om jag bara pratar om handlingen - den är intressant från början, och författaren leder oss genom berättelsen och får oss att vilja fortsätta vår läsning. Men det allra mest geniala är hur författaren plockar in tankar kring panoptikon i sin berättelse.

Panoptikon: I modern mening är panoptikon ett datorstött informationssystem som används främst för övervakning. Begreppet går tillbaka på den brittiske samhällsreformatorn Jeremy Benthams idéer om hur fängelser borde konstrueras: cirkelrunda byggnader med celler som tårtbitar och med ett centralt övervakningstorn varifrån övervakaren ser allt. (NE.se)

Panoptikon har också en slags överförd betydelse, du vet, den här känslan av att någon ser dig hela tiden, och därför undviker du att göra saker som du inte borde. Med hjälp av tanken och begreppet panoptikon så skapar författaren en känlsa av samhörighet, eftersom vi snabbt förstår känslan av att vara betraktad när ordet dyker upp. Något som faktiskt formar oss människor vare sig vi vill det eller inte.

En annan mycket rolig detalj för en språknörd som jag själv, är hur hon leker med språket. Matthew Livingston är något av en språklig besserwisser, och i ett samtal "undervisar" han Frankie i hur ord är uppbyggda med prefix och huvudord, exempelvis det positiva ordet information och lägger till ett prefix för att få en negation desinformation. Utifrån detta exempel skapar Frankie delvis egna ord, som hon kallar för inbillade försummade positiver. Det är, enligt hennes definition, ord som utan sitt negationsprefix inte blir ett riktigt ord, utan man kan istället hitta på ett eget. Exempel på detta är impulsiv. Utan negationsprefixet finns enbart pulsiv kvar, och det ger hon då betydelsen försiktig - alltså en motsats till impulsiv. Struktion som betyder uppbyggnad och som kommer från ordet destruktion. Underbart, eller hur!

Hur kan man då använda den här romanen i sitt klassrum? Jag kan se hur den passar inom flera teman. Dels kan den vävas in i diskussioner kring övervakningssamhället och då också den inbillade övervakningen. Till tanken om panoptikon, i den vidare betydelsen, så finns det mycket skrivet, bland annat av Foucault. Detta kan med fördel kan diskuteras för att få eleverna att fundera över tillvaron, och då både den yttre styrda och den inbillade styrda. Helt enkelt vad det är som formar samhället och människan, utan att det för den delen utövas av någon särskild aktör.

Ordkunskap blir en given följd när vi läser. Ett ypperligt tillfälle att diskutera hur ord är uppbyggda, och inte minst i andraspråksundervisningen tror jag att det här är en fantastisk bok att plocka in, av den orsaken. Slutligen har vi det här med hur förutsättningarna kan se helt olika ut enbart beroende av vilket kön vi har. Är du kvinna spelar det ingen roll hur smart du är - i en herrklubb blir du inte insläppt. Här blir det tydligt att det enbart beror tradition - ingen kan förklara varför flickor inte släpps in i sällskapet, förutom det faktum att de är just flickor, och flickor har aldrig haft tillträde dit.

Men, nu står ju sommaren för dörren, och höstens planeringar gör vi nog bäst i att spara till hösten. Den ökända historien om Frankie Landau-Banks fungerar fint i vilken hängmatta som helst, och jag rekommenderar den varmt till både ungdomar och vuxna. En fin läsupplevelse helt enkelt!

Så, nu återvänder jag till mina dammiga högar av nationella prov och fortsätter drömma om en mer jämlik värld. Och om en varm sommar med glittrigt hav och ljumma vindar!