torsdag 28 april 2016

Samtiden i de nordamerikanska reservaten - "The Absolutely True Diary of a Part-Time Indian" i engelska 7



Sherman Alexies fantastiska roman The Absolutely True Diary of a Part-Time Indian passar utmärkt i alla engelskkurser på gymnasiet, och nu har jag introducerat den i min grupp som läser engelska 7. Det är ett fint sätt att knyta ihop säcken innan de springer ut på sommarlov för sista gången.

Ett bra sätt att introducera den här romanen är att samla in vad eleverna känner till om Nordamerikas ursprungsbefolkning. Jag lät mina elever fundera över detta enskilt en liten stund, och sedan delade de med sig i par och slutligen i helklass. De tog med allt de visste, historiska aspekter så väl som nutida företeelser. Vi pratade också om hur vi ska benämna ursprungsbefolkningen - länge var indianer sett som nedsättande, men nu på senare tid så är ordet tillbaka. Vad vi vet är att Sherman Alexie säger indianer, och det är helt tydligt att han inte lägger en negativ värdering i ordet.

Vi fastnade lite vid reservaten och redde ut vad det innebär. Det är mycket som är nyttigt att lära sig där, och det knyter väl an till kunskapskravet som handlar om att känna till hur det ser ut i den engelskspråkiga världen. Stärkta av detta så inledde vi själva läsningen. Det är så fint ordnat att den här romanen går att hitta på esl-bits.net där den också läses upp av författaren. Hur bra som helst - då får vi den rätta sociolekten och kan fördjupa oss i vilka särdrag den har (vilket senare tas upp i romanen, men det vet eleverna inte om ännu).

Efter att ha läst till och med kapitel 3 så stannar vi upp och sorterar ut vilka karaktärer vi har stött på och vilka funktioner dessa har. Vi tittar på ord som är starkt knutna till kulturen som hör till Amerikas ursprungsbefolkning - pow-wow och tribe dyker upp redan i början. Vi funderar också lite på vad som tycks forma de karaktärer som vi har mött, och vad vi tror kommer att hända fortsättningsvis.

Vi har nu nått fram till och med kapitel 8, och det börjar bli väldigt intressant. Eleverna kommer att få sammanfatta vad som har hänt, om det stämmer överens med vad de trodde skulle hända, och sedan förutspår vi fortsättningen igen. En intressant fråga som redan har kommit upp är när handlingen utspelar sig. Eleven som frågade tyckte att det kändes som att det borde vara på 60- eller 70-talet, och det är faktiskt ett rimligt antagande. Jag hade själv inte kollat upp det när jag läste boken för första gången, och jag blev överraskad när huvudpersonen arbetar med en uppgift i skolan på en MacBook. 2006 dök upp i berättelsen. Det hade jag aldrig gissat. Värt att fundera på i sammanhanget är varför vi tror att boken utspelar sig längre bak i tiden.

Eleverna är med på tåget och gillar boken (den är verkligen toppen - läs den om du inte redan har gjort det), och vi kommer att jobba oss framåt i den tills vi är färdiga. De kommer sedan att få spela in bok-poddar två och två, där de täcker olika aspekter av romanen. Exempelvis är jag intresserad av att höra hur de ser på livet i reservaten nu när de vet lite mer, hur de upplever Juniors och Rowdys förändring genom romanen, och hur de reagerat på den oerhört segregerade värld som beskrivs.

Om eleverna går med på det så kommer ni att kunna ta del av slutresultaten här i bloggen framöver. Håll utkik! Och använd dig gärna av den här romanen i din egen undervisning - det är ett viktigt samtidsdokument tycker ja, och en riktigt välskriven bok!

onsdag 20 april 2016

Money can't buy you happiness - arbete med Steinbecks "The Pearl" i engelska 6

Det där med att fånga elevernas intresse inför ett nytt läsmoment får inte underskattas. Jag har en blandgrupp i engelska 6 i år, eleverna är en blandning från programmen ekonomi, samhällsvetenskap och naturvetenskap, och sedan starten av engelska 5 har de fått läsa mycket. Nu ville jag introducera dem till den fantastiska romanen The Pearl av John Steinbeck, och här vill jag inte slarva!



Ett genomgående tema i romanen är rikedomens förbannelse, lite förenklat. Det som först verkar vara en fantastisk möjlighet - obegränsad rikedom - leder istället till olycka och ond, bråd död. Helt i enlighet med vad som förespråkas i ramverket "Teaching for Understanding" så valde jag att utgå från elevernas egen erfarenhet och på så sätt få dem aktiva i uppgiften. Frågan som ställdes var: What would you do if you won enough money to make you economically independent?

Eleverna fick arbeta utifrån modellen "think-pair-share", också den något jag kommit i kontakt med via Project Zero. Först funderade de tyst för sig själva vad de skulle göra om de plötsligt befann sig vara ekonomiskt oberoende, därefter delade de med sig i par och slutligen i större grupper. Det vara intressant att lyssna på eleverna, och en av dem konstaterade att det var ganska små förändringar av livsstil som eleverna planerade. Rätt basala exempel kom upp - köpa ett hus, resa, ge bort till välgörenhet, och kanske köpa en schyst bil. Lägg till det frökens avbetalda studielån så har du en helt tydlig bild av vår diskussion.

Därefter diskuterades det vilka eventuella "downsides" som skulle kunna komma med den här lotterivinsten. "Perhaps I would become a snob" var ett förslag. I övrigt trodde inte eleverna att det fanns några negativa sidor egentligen. De var ganska övertygade om att de visste vilka de var och skulle fortsätta att vara dessa personer oavsett eventuella rikedomar.

Nu tittade vi på det här klippet där det rapporteras om "lottery winnings gone bad". I diskussionen därefter var eleverna lite mer klara över att pengar kanske inte var vägen till lycka trots allt, och att tillgången till pengar faktiskt kan förändra folk. Eller, som Ford citeras i filmen, tillgången på pengar gör oss till dem vi egentligen är.

Nu, nu kunde vi kasta oss över The Pearl. Jag introducerade de fattiga huvudpersonerna och under vilka omständigheter de levde, och därefter försjönk eleverna i läsningen. Själv kunde jag luta mig tillbaka och njuta, för vet ni, när man har en klass som har fått läsa mycket på plats i klassrummet, då kan man njuta av lugnet som sänker sig när de läser. För de vet att litteraturen är deras, lika mycket som den är din och min. De vet vad de ska göra och är trygga när de läser. Och det är en fin känsla.

Var landade vi sedan kanske du undrar? Jo, efter ett par stopp på vägen där vi diskuterade utvecklingen av handlingen så var det sista stoppet att skriva en nyhetsartikel som beskriver händelserna i slutet av romanen och vad som ledde upp till dem. "Boy Survives Scorpion Sting Only to Be Shot in a Fatal Accident" är en av artikelrubrikerna. It pretty much sums it up I would say, och visar på god förmåga att sammanfatta det lästa.

Så mycket i en enda uppgift - eleverna övar läsförståelse, muntlig interaktion, och skriftlig produktion. Tre veckor arbetade vi med romanen, och det gav eleverna så mycket träning och mig mycket bedömningsunderlag. Bonusen är naturligtvis att de blev lite extra förberedda för det kommande nationella provets läsförståelsedel, och naturligtvis, att de fick komma till engelskan och njuta av en riktigt god bok!

torsdag 14 april 2016

Att läsa Sherlock Holmes med nyanlända elever

Jag har förmånen att jobba dels på de traditionella gymnasieprogrammen och dels på skolans språkintroduktionsprogram. Det programmet har fullständigt exploderat sedan i augusti; då gick 35 elever på programmet, och idag går ungefär 115 elever på Gustavbergs gymnasiums språkintroduktion.

Jag undervisar en grupp nyanlända elever i engelska på grundskolenivå, och de ligger just nu i startgroparna för att göra de nationella proven för år 9. Som del i läsförståelseträningen så ville jag introducera dem för Sherlock Holmes. Mycket för att jag själv är en stor fantast, men också för att de elever jag har i engelska 6 och 7 som har läst Sherlock Holmes har varit mycket förtjusta.

Sagt och gjort, jag letade fram en novell som jag gillade, det landade på The Sussex Vampire, som finns på sidan www.esl-bits.net att både läsa och lyssna på. Sherlock Holmes är ju ett välkänt namn för de flesta, men det slog mig att jag inte har en aning om vilken spridning karaktären har utanför Europa och Nordamerika. För att ta reda på detta gjorde jag en liten presentation där jag gav ledtrådar som ledde tankarna till Mr Holmes. Eleverna fick inte svara när de trodde att det visste vem det var, utan vi gick igenom alla ledtrådar (lives on 221B Baker Street, smokes a pipe, lives with Dr John Watson är några av ledtrådarna.

Nu blev det handuppräckning - hur många tror att de vet vilken litterär gestalt detta är? Fem händer åkte upp, av ca 25. Okej, inte jättestor spridning alltså. När jag avslöjade namnet så visade det sig trots allt att alla elever utom två hade hört talas om Sherlock Holmes. De fick sedan kolla upp vissa fakta (författare, när skrevs böckerna, vilka andra återkommande karaktärer finns det och några andra frågor.

Nästa lektion så började jag med att låta eleverna skriva vad de mindes om karaktären, och detta gjorde vi på Padlet.



Nu var det äntligen dags att börja läsa! Novellen har ett mycket behändigt format - den är i två delar, och väljer eleverna att lyssna så tar det ca 20 minuter per del. Formatet i esl-bits.net är väldigt bra och de flesta väljer att både lyssna och läsa - en engelsklärares dröm!

När de hade lyssnat klar på del ett så arbetade de med några textförståelsefrågor samt med att förutspå fortsättningen. En vampyr. Hur går det ihop med förnuftets Sherlock Holmes? De fick även en del av orden från novellen i en lista och arbetade med att skriva betydelsen till varje ord. I det arbetet använde vi oss av www.oxfordlearnersdictionaries.com.

Den tredje och avslutande lektionen äger rum imorgon. Tanken är att vi inleder lektionen med en Kahoot! som dels testar dem på glosor och dels på vad de minns från det de läste igår. Sedan får de läsa och/eller lyssna på den andra och sista delen av novellen. Vi går sedan tillbaka till textförståelsefrågor och en kort (endast fem meningar) utvärdering av det vi har läst.

Jag ser med spänning fram emot morgondagens lektion!

Trevlig kväll!
//Karin

tisdag 12 april 2016

Om mig

Om mig

Karin 3
Jag heter Karin Herlitz och är legitimerad lärare i svenska och engelska på gymnasiet. Jag har arbetat på gymnasiet sedan 2003, och jag har hela tiden strävat efter att utveckla min undervisning så att elevernas kunskapsutveckling maximeras.
Genom åren har jag upplevt en kraftig försämring av elevernas läsförmåga. Det handlar delvis om ren läsförståelse, men även om läskondition och uthållighet. Det finns så mycket i dagens samhälle som pockar på våra ungdomars uppmärksamhet så läsningen har hamnat helt i skymundan.
I takt med de sjunkande PISA-resultaten har läsningen fått ökat utrymme i skolan igen, framförallt genom satsningen i grundskolan med "En läsande klass". När eleverna kommer till gymnasiet så är det dock fortfarande förödande många som konstaterar att de aldrig har läst en bok.
I den här bloggen vill jag dela med mig av undervisningen som jag använder i mina klassrum, där läsningen blir något som vi gör tillsammans och som därför skapar aktiva elever. Jag berättar om min undervisning i stort och jag delar med mig av goda exempel och olika dilemman som jag stöter på i mitt dagliga arbete på Gustavsbergs gymnasium på Värmdö.
Jag har även  ett läromedel under produktion som jag informerar om. Kanske är det något för dig som på ett enkelt och elevaktivt sätt vill öka läsmängden i ditt klassrum? Hoppas att du hittar något som intresserar dig, och att du känner att du kan dela med dig av dina egna erfarenheter och goda exempel!
//Karin Herlitz

Mitt läromedel

Under våren och sommaren 2016 arbetar jag med att sammanställa uppgifter i ett läromedel som kommer att ges ut av Studentlitteratur. Läromedlet kommer att bestå av dels en elevbok och dels ett lärarmaterial. I elevboken finns det kompletta uppgifter och i viss mån textutdrag (det gäller inte de uppgifter som bygger på läsning av kompletta romaner), och eleverna skriver direkt i boken.

I lärarmaterialet beskrivs arbetssättet utförligt och jag förklarar vilka vinster du och dina elever kan göra genom att bygga undervisningen kring skönlitteratur. Jag knyter även an till den aktuella forskningen för att ordentligt tydliggöra att det inte är en tillfällighet att det här fungerar. Det finns även i lärarmaterialet fördjupande förklaringar till hur de olika momenten i elevboken praktiskt ska genomföras, samt extra uppgifter och arbetsmaterial. I lärarmaterialet finns även kopieringsunderlag för att du ska kunna genomföra kamratrespons, självskattning och utvärderingar på ett meningsfullt sätt.

Läromedlet fungerar i alla gymnasiets kurser i svenska och svenska som andraspråk.

Min undervisning

Jag har mer och mer övergått till att arbeta med skönlitteratur som bas för undervisningen. Genom åren har jag gått från att lite mer traditionellt (och ibland planlöst) låta eleverna läsa litteratur som egentligen alltid landade i någon form av recension eller analys till att ta fram ett arbetssätt som är långt mer utvecklande för eleven.

Det arbetssättet som jag har tagit fram bygger på en väldigt tydlig struktur. Varje arbetsområde inleds med en uppgift som har till syfte att leda eleverna in i läsningen, och omgående aktivera dem. Den inledande uppgiften utgår alltid från elevens egen verklighet och deras egna erfarenheter för att säkerställa att alla hänger med från början. Inga rena kunskapsfrågor här alltså, de tenderar att tysta stora delar av klassen (de som inte har dessa kunskaper med sig), och det gör det svårare för dig att aktivera alla elever.

När eleverna har löst den inledande uppgiften så påbörjas läsningen. Stora delar av läsningen sker i klassrummet - detta är helt enkelt för att det fungerar dåligt att be eleverna läsa hemma. De elever som har nått gymnasiet utan att läsa en hel bok kommer fortsätta att låta bli att läsa. Målet är att fånga upp alla elever, och eftersom du har möjlighet att pröva eleverna på så många kunskapskrav i varje läsuppgift så är det mycket väl investerad tid.

För att säkerställa att du får igång alla elever så använder du dig förslagsvis av modellen "Think, pair, share", enkelt förklarat innebär det att alla elever först tänker och formulerar sina tankar enskilt, sedan delar de med sig med en klasskamrat och slutligen lyfts tankarna i hela gruppen.

Under läsningens gång så stoppar jag eleverna ganska ofta för att stämma av. Vad har hänt? Vilka karaktärer har du mött? Vad tänker du om det lästa? Vad tror du kommer att hända sedan? Även här jobbar jag mycket med modellen "Think, pair, share" för att aktivera alla elever. En viktig del av dessa stopp är att inget av det lästa hålls hemligt. Om pausen kommer vid sidan 75 så avslöjas och diskuteras allt som har hänt fram till den sidan. Detta är för att de elever som av olika anledningar inte har kommit fram till den sidan antingen ska bli nyfikna och snabbt läsa ikapp (händer förvånansvärt ofta!) eller att de ska ha möjlighet att börja på sidan 76 och faktiskt därifrån kunna haka på i läsningen.

När boken, novellen eller utdraget/utdragen är färdiglästa så arbetar eleverna med en större slutuppgift. Den ser olika ut från gång till gång - det kan vara presentationer individuellt eller i grupp, filmer av olika slag, textanalyser individuellt eller i par. Eleverna har ett visst antal lektioner avsatt till detta arbete.

Nu kommer vi till de riktigt roliga bitarna (i alla fall om vi ska tro mina elever), nämligen kamratrespons. För att få kamratresponsen att verkligen fungera och bli betydelsefull så arbetar jag fram kamratresponsformulär till varje enskild uppgift. Fokus ligger på att få eleverna att titta hur klasskamraterna har löst olika bitar och fått saker att fungera enligt givna instruktioner. Det här är en oerhört effektiv metod eftersom de samtidigt, medvetet eller omedvetet, utvärderar sina egna produkter.

Det har visat sig vara det enskilt bästa sättet att få till en utveckling i elevernas skrivande. Ju mer de läser varandras texter, desto mer utvecklar de sitt eget skrivande. Jag kan inte nog trycka på vinsterna av väl utformad kamratrespons - eleverna själva uttrycker i utvärderingarna sedan att just dessa lektioner är de mest värdefulla och att de gärna hade läst ännu fler texter för att ge respons.

När eleverna sedan har arbetat färdigt med sin produkt utifrån den respons de fått så utvärderas hela arbetsmomentet och även elevernas insatser och lärdomar. Återigen är det ett ganska utförligt arbete och eleverna svarar på ungefär sju till åtta frågor och motiverar sina tankar och slutsatser. Även detta har visat sig vara väldigt effektivt, både för mig och dem själva. För mig för att jag då kan arbeta med att förändra uppgifterna så att de nästa gång kommer att fungera ännu bättre, för dem för att de får sätta ord på vad som har fungerat och vad de skulle förändra för att få allt att fungera ännu bättre nästa gång.

Ett moment utifrån den här strukturen tar mellan fyra och fem veckor beroende på hur mycket som ska läsas och vad slutprodukten ska vara. Med tanke på hur många kunskapskrav som ett moment av det här slaget prövar så är det fantastiskt väl investerad tid, och eleverna har möjlighet att utveckla sina förmågor och kunskapskrav och vid slutet av kursen hamna på ett högre betyg.

Det här sättet att utforma undervisningen fungerar lika bra i svenska som i engelska!

måndag 11 april 2016

Handledning

Om du och dina kollegor är intresserade av att få ett mer strukturerat stöd för att i högre utsträckning läsa skönlitteratur och på så sätt arbeta för att maximera elevernas kunskapsutveckling så erbjuder jag handledning på skolor.

Vi träffas inledningsvis och jag presenterar arbetssättet som ligger som bas för undervisningen. Vi arbetar sedan gemensamt fram en plan för hur arbetet på skolan ska läggas upp för att passa er så bra som möjligt.

Jag hjälper sedan till med att konstruera inledande uppgifter och vi stämmer sedan av, utvärderar samt omprövar tekniken och uppgifterna. Allt för att ni ska känna att ni hittar rätt i arbetssättet och att det anpassas efter de förutsättningar som finns på er skola.

Om du har förfrågningar kring handledning kan du kontakta mig på: karin.herlitz@live.se

Föreläsningar

Om du och dina kollegor är intresserade av att börja jobba mer med läsning så kan en föreläsning kring det arbetssätt som jag använder vara en bra början! Jag presenterar i föreläsningen arbetssättets struktur mot bakgrund av de erfarenheter jag själv har vad gäller läsning med elever. Jag knyter an till aktuell forskning och pekar på de vinster som både du som lärare och dina elever gör när undervisningen i högre utsträckning baseras på läsning av skönlitteratur.

Jag anpassar naturligtvis innehållet efter önskemål och kan lägga mer eller mindre fokus på att visa exempeluppgifter, elevlösningar samt underlag för kamratbedömning och utvärderingar av olika slag. Jag bor i Nacka utanför Stockholm, och jag föreläser över hela Sverige.

Kostnad för en föreläsning á 90 minuter: 6000 kr exkl. moms. Eventuella resekostnader tillkommer.

Vid förfrågningar, kontakta mig på: karin.herlitz@live.se